Snö!!!

Åh, vad kul jag hade imorse! Snö ute, och jag fick springa omkring och busa i allt det där vita, kalla... Husse tog fram stora skyffeln och lekte med snön han också - fast han kallade det visserligen för att han "skottade och gjorde fint". Men jag såg nog att han tyckte det var kul - för till sist började han dessutom göra bollar och kasta iväg åt mig... *ler* Jag sprang som en tok på tomten och njöt när snön yrde upp runt hela mig. Men sedan kallade matte in mig - och ni förstår väl vad som hände då??? Jo, hon tog in mig i duschen och duschade mig för att få bort alla vita snöbollar som fastnat i min päls... Just när jag hade som roligast blev jag inkallad... *suck* Man får aldrig ha kul!!! Jag fattar bara inte varför hon alltid tycker det är så oerhört kul med vatten?!?!?!

Nu har det dock kommit lite för mycket snö så det är lite jobbigt att komma över vallarna - jag får ju snö på hela magen! Och inte är det skönt att sätta sig och göra sina behov för då fryser jag... *brrr* Men husse har gått ut nu igen, så förmodligen är det hans lekstund ännu en gång med snön... *flinar* Matte och jag låter honom hålla på, vi vill inte störa honom...

Vem är det?

- Vad är det jag ser? Är det en vovve eller en hare??? Jaja, vem bryr sig egentligen - själv är jag ju mest intresserad av att ta en promenad med min matte...

Förolämpad!

Idag tog matte med mig på en promenad där jag fick gå i långlina. Det är så kul att springa i skogen utan att matte hela tiden klagar på att jag ska "gå försiktigt", "gå fint" eller "akta så du inte ramlar" *suck*. Har hon inte fattat att jag har fler fötter än hon att röra mig med och därmed går lite stadigare. Dessutom är jag faktiskt en busig unghund som vill upptäcka världen??? Ibland ropar hon förstås åt mig att "kom hit". För att inte trilskas för mycket gör jag henne nöjd och springer snabbt dit och ställer mig vid hennes ben i väntan på att få order om att få springa iväg igen. Den lilla lydnaden kan jag väl bistå med, tycker jag...

När vi hade kommit en bit på väg mötte vi en tant och farbror. Jag gruffade lite och talade om att jag fanns där, utifall att de ville hälsa på mig. Men det enda de sa var "Åååh, vad fin han var!". Jag vände mig om, men det var ju bara JAG där - inte en enda hanhund i närheten. Och matte försökte få dem att förstå att jag var tjej, så hon sa "Kom nu, AGNES så går vi". Då sa de ännu en gång att "han var väldigt fin". *grrrr* Nästa gång jag ser dem ska jag inte bry mig ett dugg om dem - då ska jag bara sätta nosen i vädret och gå förbi dem som om de vore luft... *fnys* Bara för att jag råkar ha skägg och mustasch så trodde de att jag var en pojke - värsta förolämpningen, alltså...!!!

Vem är hemma???

Igår hämtade matte mig från dagis. Hon talade om att vi skulle hem och leta efter husse som kommit hem - han hade varit borta över natten och jag var lite sur på honom för det. Jag sprang fram till bilen, studsade in i buren och väntade ivrigt på att få komma hem och leta... *ler* Sprang raka vägen fram till ytterdörren och väntade på att matte skulle öppna så att jag kunde börja mitt sökande. I hallen? Näää... I gästrummet??? Näää, inte där heller... I badrummet??? Nämen, var har han tagit vägen, tänkte jag. Då hörde jag hans röst - och jag blev så lycklig...!!! Han hade lagt sig på sängen, och jag sprang upp och ner från hans fötter hela vägen upp i ansiktet - gång efter gång efter gång... *ler lyckligt* Äntligen hemma!!!
Jag saknar honom ju så oerhört mycket när han inte är hemma - men när han väl är hemma, så kan jag strunta i honom och leka med mina leksaker istället... Viktigast är att flocken är samlad!

Försökte smita...

Matte kavlade upp ärmarna, tog av sig klockan - och gick mot mig. Då förstod jag vad som var i görningen: bad!!! Jag gjorde ett försök att gömma mig, men matte hann ikapp mig... *suck* Så jag hamnade i badet, blev shamponerad om ben och nos (hur kul är det att få lödder i nosen???) och därefter upp på trimbordet för att bli kammad, kardad och fönad. Men när matte började kalla mig för "Fluffen" för att mina ben blev lurviga av allt fönande och kammande tyckte jag att hon gick till överdrift. Ville ner på golvet till mina tuggisar istället och bli kletig och äcklig i pälsen, bara för att reta matte för att hennes jobb med min päls var helt i onödan... *flinar*
När jag var klar på bordet fick jag gå ner på golvet igen. Men tro inte att det var lek som gällde för min del! Då dök det upp ett utställningskoppel som träddes över mitt huvud, och så skulle matte och jag ta promenader i hallen. Som lockbete höll hon en köttbulle framför nosen på mig... *smack* Jag spelade lättlurad och gick så fint jag bara kunde, för då fick jag ju mer och mer köttbulle... Imorgon är det tydligen utställning som gäller - TopModel, modell vovve...

Bara två fötter kvar??? Svårt med matematiken, eller...???

Ikväll skickade matte och husse iväg mig till min första matte, Pernilla, för trimning *suck*. Direkt efter en hel dag på dagis skulle de lämna mig ännu en gång - gissa om jag var ledsen... *snyft* Jag pep och skrek när de stod där i dörrhålet och hävdade att de skulle gå därifrån medan jag skulle vara tvungen att bli trimmad. Fattar de verkligen ingenting, tänkte jag...
När jag nästan var färdig ringde de på ytterdörren och jag blev jättelycklig. Men tror ni att jag fick gå ner på golvet och hälsa på dem? Nä då, Pernilla menade att jag hade två fötter kvar (jag tittade snabbt ner och insåg att jag faktiskt hade alla mina FYRA fötter kvar... *pust*) och att jag därför var tvungen att stå kvar på bordet en stund till. Men jag hörde ju mina ägare - och ville ju genast springa ner för trappan och gosa med dem istället.
Jag grät lite och försökte få min vilja igenom, men det var ingen som lyssnade på mig. Så jag blev kvar på bordet en jäääätteeeelåååång stund (tyckte jag själv i alla fall).
Nu är jag i alla fall trimmad och läcker - och väntar på vad alla killarna på dagis säger om mig imorgon. De övriga brudarna på dagis lär nog vara lite avundsjuka på mig när de ser hur killarna flockas kring mig... *ler stort*

Längtan hem

Ojojoj, vad jag längtade hem idag från dagis - hann inte ens klä av mig förrän jag var tvungen att springa fram till en av mina favoritmjukisar (en flodhäst) och attackera den... Men innan flodisen dog pep den olyckligt och jag blev helt exalterad... Nu har jag fått en ny tuggring - men den är redan halvt uppäten. Det är ju såååå gott! Jag tror att mina ägare tycker lite om mig.

Häromdagen frågade husse om jag skötte mig på dagis - då blev jag lite skraj och undrade vad fröken skulle säga, eftersom jag är lite busig av mig. Men min dagisfröken var snäll och lojal mot mig och hävdade att jag alltid var snäll *fniss fniss*. Husse skulle bara veta sanningen...